Veckor av väntan

I dagens Sydsvenskan finns ett utmärkt reportage om hur det funkar inom vården idag, som en reaktion på den nye sjukhuschefens åsikt att vårdpersonalen i snitt ägnar tre timmar om dagen åt fel saker. Nyckelordet är Lean, vilket i praktiken innebär att man försöker strömlinjeforma flöden så att patienten så snabbt som möjligt tar sig genom vårdapparaten. Dock är kanske inte just vårdavdelningen det bästa exemplet på lean, patienter som vårdas inneliggande gör det ju inte sällan eftersom deras tillstånd är så oberäkneligt att övervakning och närhet till kvalificerad personal dygnet runt är nödvändigt. Den typen av vård är svår att strömlinjeforma, däremot är det viktigt med bra överblickbarhet och checklistor så att tid inte förloras på att leta efter information. Och – vilket nästan är viktigast – för att undvika felbehandlingar som förlänger lidandet och vårdtiden.

Inom öppenvården är situationen en helt annan, insåg jag när jag var på en av mottagningarna förra veckan. Patienten inkom på remiss från vårdcentral. Några veckors väntan blev det (förvisso med mellanlandning på röntgen för en magnetkameraundersökning) innan h*n fick tid hos en specialist som efter tio minuters undersökning remitterade vidare till en testbehandling några veckor senare. Och som avslutning: ”och några veckor efter behandlingen får du en telefontid så bestämmer vi hur vi går vidare”. Jag ångrar att jag inte ställde frågan där och då – hur är det möjligt att det måste gå veckor mellan allt detta? Den föreslagna testbehandlingen (smärtstillande spruta på ett visst ställe) bör rimligen vara ett rutiningrepp och där skulle det räcka med ett telefonsamtal för att se om det fanns tid hyfsat akut (jämför akutläkaren som får ägna oändlig tid åt att jaga vårdplatser när vårdplatskoordinatorn sparats in), och att bestämma telefontider rent allmänt känns väldigt förlegat år 2012. Nästan alla har ju mobiltelefoner idag och med tanke på hur många patienter som uteblir från sina besök så borde det finnas rätt gott om tid att beta av telefonlistan. Kan man tycka.