Veckorna rullar på och det är svårt att fatta att det är två veckor till Midsommar, och tre till semester. I år ska jag och L till Skottland och vandra, det blir fem dagar och elva mil längs rutten som kallas
Great Glen Way och som går från Fort William i väst till Inverness i norr. Upplägget känns helt ok, resebyrån ordnar med hotell och bagagetransporter, vi vandrar dagsetapperna med lätt packning.
Ännu ett tecken på att det är sommar är jobbets sommarfest, som jag av tentaskäl missat de senaste åren. Det blev i år en favorit i repris, segling. Detta året enbart till det bättre – sist hade vi dagarna innan haft ett större haveri där jag efteråt lyckades radera ut två veckors arbete för delar av bolaget. Dessutom blåste det nästan ingenting. I år snurrade maskinerna ostört och vi hade god vind ute på havet. Tyvärr höll det på att sluta illa. Under en
gipp där vi vänder båten med vinden i ryggen slog seglet över med sådan kraft att en kollega inte hann ducka utan fick bommen i huvudet. Blodvite uppstod men tack och lov var det ”bara” ett jack i örat. Efter seglingen följde mingel och diverse lama ursäkter om varför slutresultatet blev som det blev innan vi gav oss till
Plockepinn bakom Inkonst och åt en helt ok middag. För min del avslutades kvällen där, resten av gänget skulle vidare på annat håll. Det gick nog rätt vilt till med tanke på att fd kontorschefen förmådde formulera ett tackmail först för en halvtimme sen.
Igår var det vila och uppladdning till kvällens cocktail-party. Fem drinkar skulle testas och betygsättas, vi fick småplock att fylla magen med och gott om tid att mingla mellan varven. Vinnardrinken blev en brun version av
Singapore Sling. Det var intressant att uppleva att det som såg ut som avloppsvatten smakade inte alls som avloppsvatten. Jag tyckte inte jag drack så himla mycket under kvällen men uj vad seg jag var i morse och L var ännu värre däran. Idag skulle vi dessutom ut och provvandra utrustningen i
Fulltofta. Jag hade (för egen hand) planerat att vi skulle upp tidigt, äta en stadig frukost och sen ge oss iväg. Sanningen var att vi kom upp sent, åt förvisso en stadig frukost men kom iväg först på eftermiddagen. Och inte blev det bättre av att chauffören inte kunde skilja på väg 13 och 23 utan med viss förvåning insåg att Ringsjön låg åt fel håll. Vi kom fram till slut i alla fall och efter att inledningsvis gått
fel Skåneled dessutom kom vi
rätt och ca två och en halv timme senare var vi tillbaka där vi började. Det hela gick rätt bra, förutom att jag med yllesockar glider i skorna. Så nu har jag lite ångest – chansa på att underlaget blir plant eller köpa ett par nya kängor…? Positivt var att jag överlevde myggen. Fick några bett men det blev inte mycket värre än att jag hade blod i halva nyllet efter att ”råkat” mosa en insekt vid fel tidpunkt.
Hemresan blev lika slumpartad som uppresan. Körde fel i början (jag skyller på att L somnade så fort hon satte sig i bilen så jag fick ingen hjälp med kartläsningen), sen var det tvärstopp på E22 pga olycka och en lång omväg innan vi kom hem. L lagade en formidabel kvällsmåltid och nu är det powerslappa som gäller innan sängen kallar.
