Wasserliebe

Arbetsveckan startade med regn och blåst efter en sommarvarm och soldränkt helg.

Första post-tentadagen på jobbet kom och gick utan någon större dramatik. Eller mja – innan jobbet var jag hos tandläkaren och minuten innan jag skulle kallas in fick jag ett nöd-SMS från kollegan i Stockholm om att vi hade ett driftstopp. Då tandläkaren är ett av de få ställen där det är omöjligt att distansarbeta blev svaret ”Starta om. Jag återkommer.” Tjugo minuter och noll hål senare ringde jag för att kolla läget och då snurrade allt som det skulle. Jag bara måste nämna att dagens besök i tortyrkammaren var första gången jag var helt onervös. Det hände nog sist när jag var typ femton. Tandtråd rockar fett, verkligen.

Helgen var lika delar lugn och hektisk. Vaknade i lördags med jordens migrän, lyckades trots detta ta mig till IKEA och handla lite nödvändigheter. Ett IKEA som jag besökte för första gången sedan de lämnade Bulltofta för evigheter sedan. Således var jag något bortkommen och förvirrad (måste man verkligen gå två trapport upp och sen en ner för att komma direkt till textilavdelningen?), men kom till slut hem med det jag föresatt mig att införskaffa. Nu när jag måste bädda för två insåg jag att bara hade udda påslakan, så det fick bli lite nya sådana. Och diskhanddukar, och nya sommartäcken så man vaknar sval och ”fräsch” (nåja) istället för genomsvettig och uttorkad.

I söndags fyllde lille V tre år och det firades med tjo och tjim och jordgubbstårta. Böckerna han fick av mig och L hade lite svårt att hävda sig mot grävmaskiner, cyklar och brandbilar, men det lär bli fler regniga dagar den här sommaren och då kommer de nog fram. Avslutade söndagen på Kamaki, ett grekhak som jag verkligen lyckats missa men som visade sig vara högst trevligt och mysigt trots läget alldeles intill en stor och bullrande väg.