En helt vanlig dag på jobbet

Kaos, panik och förvirring är väl det som präglar kontoret just för tillfället. Allt vi äger och har är för tillfället nerstuvat i flyttkartonger, och i andra exakt likadana kartonger ligger det som ska åka till tippen. Det som skiljer är en postit-lapp som anger till vilken arbetsplats kartongen hör. I morgon sker själva flytten, så om inte förr så på måndag lär väl folk undra var deras lådor är, om de nu inte där de förväntas vara.

Upprinnelsen till flytten är intressant och då jag inte känner till vad som hänt bakom kulisserna får jag återge det ur min ”skyll inte på mig, jag bara jobbar här”-synvinkel:
Strax före jul gjorde bolaget en sk justering av arbetsstyrkan. För vår del innebar det färre kakor vid fredagsfikan, kortare kö vid kaffeautomaten, och betydligt mer golvyta per person. För mycket golvyta per person om man ska vara petig. Således skedde diskussioner om hur vi skulle få ett kontor mer avpassat till antalet kakor på fredagsfikan, och alternativen var två: flytta eller dela av lokalen med en vägg. Alternativ två vann – väggen, vilket iallafall jag fick reda på den hårda vägen när jag en tidig morgon upptäckte att en massa folk med tumstockar befann sig på kontoret: man höll på att förbereda en flytt av pentryt som annars skulle delas på mitten. Osäker på vad som gällde meddelade jag till kontorschefen att man sprang runt och mätte, kontorschefen meddelade CFO att väggen var på plats redan och CFO ringde mig och skrek att jag med alla medel skulle stoppa bygget, om jag så skulle stryka med på kuppen. Jag meddelade mätfolket att de skulle sluta mäta och faran var över för stunden.

En knapp vecka senare anlände jag till jobbet och möttes av uppjagade kollegor, samt av en vägg som var nästan uppsatt. Ett pyttehål återstod, där skulle mitt skrivbord igenom. På fem minuter hade jag med kollegors hjälp rensat skrivbordet och retirerat till nästa tillgängliga arbetsyta (förvirrat? Vi hyr skrivborden, och där jag satt skulle det bli fikautrymme då det ursprungliga fikautrymmet numera är bakom väggen). Efter att ha ägnat en dag åt att återställa röran på mitt nya skrivbord infann sig åter harmoni i tillvaron. Den varade i ganska exakt en arbetsdag.
För i måndags fick vi reda på att vi ska flytta. En våning ner. Och helst samma dag. Dock fick vi lite dispens ett par dagar men i morgon brakar det loss och de senaste dagarna har vi packat och kastat. Ett problem med den nya lokalen är nämligen att den helt saknar förråd vilket innebär att det som finns syns. Således ett gyllene tillfälle att göra sig av med allt gammalt skräp och det är mycket. Vi har nu berg av prylar som ska bort, och idag avyttrades en hel del möbler som vi inte heller får plats med. Det känns som att man är fången i ett pacman-spel, vandrades mellan gångar som bildats av alla kartonger. Mitt i detta finns ett gäng som försöker jobba, och ett annat som nyfiket ska dissekera allting som hamnat i elektronikskrothögen. Debiteringsgraden den här veckan lär inte vara mätbar.
För egen del ska jag i morgon dels fixa nätverket, sedan iväg en snabb runda till Lund för att lära mig ta blodprov och sen åter till kontoret. Extra merjobb blir det då jag måste dra om nätet i serverrummet och ersätta de stiligt dragna fiberkablarna (kastade över en ventilationstrumma) med vanliga kablar.

Sen blir det helg, tjohej, och på måndag när det stora kaoset bryter ut sitter jag på lymfaföreläsning med avstängd mobil.