Sommarlov

Termin tio är över. I veckan hade vi presentation och opposition av våra masteruppsatser. Hela våren har vi jobbat med dessa och jämfört med det mentala gatlopp som termin nio var så har det varit rena semestern. På gott och ont, vi hade alla hellre valt att fördjupa oss mer kliniskt än att skriva uppsats. Det är trots allt bara en termin kvar innan namnskylten med titeln ”läkarstuderande” hamnar i lådan för gott, och det börjar kännas i magen att det snart är på riktigt.

Trots den betungande uppsatsen har jag hunnit med en del annat. Att jaga mördarsniglar i trädgården, till exempel, och att stå mellan våra tre pallkragsodlingar och se morötterna växa. Naturen är som bekant vacker så här års.

Och så lite jobb. Förra veckan var jag i Warszawa och hade utbildning på kontoret där. Det blev en intressant dag. Jag räknade med att möta de fem personer som var med i maildiskussionen inför resan. När jag till sist nådde kontoret – efter försenat flyg, strulande bankomater och Obama-besök som sinkade trafiken – så väntade över tjugo personer på mig. Ansvarige konstaterade torrt att ”ryktet spred sig och intresset var stort”. Så istället för workshop och dialog blev det ett improviserat föredrag. Jag tror de var rätt nöjda men kunskapsspridningen var lite större än jag räknat med så nu väntar uppföljning i form av några korta videos. Förhoppningsvis hinner jag bli klar med dem i veckan. På fredag är det ju midsommar och på midsommardags morgon drar vi iväg på semester. I övrigt blev det bestående minnet den fruktansvärda maten. Russinbulle till frukost, lever till lunch och Polens äldsta kossa på tallriken på flygplatsen (eller en skosula, det var inte helt lätt att avgöra). Att få in en färsk bit kött skulle ta tjugo minuter vilket jag inte hade tid med.

Igår var jag förresten på utflykt på hemmaplan. Byafest i Kyrkoköpinge vilket ju är – för den oinvigde – mina gamla trakter. Eller mer specifikt, ett par hus som man passerade i 50 knyck på väg till och från stan. Byafesten bestod av ett par loppmarknader, ponnyridning och en traktorutställning, men det som gjorde dagen för mig var att möllan var öppen. Tyvärr körde de inte kvarnen, men jag fick en egen guidad visning. Även kyrkan var öppen, en stackars vaktmästare med en diger lunta fusklappar fick tre gånger på tio minuter dra kyrkans historia sedan vi fyra tappra besökare behagade dyka upp pö om pö istället för i samlad trupp. Repetition är alltings moder, så nu vet jag att kyrkan är från 1100-talet och dopfunten lika gammal.